Undrar ni varför jag älskar wombats? Försök kolla på den här filmen utan att fatta.
Veckans djurfilm:
Sån klockren dramaturgi i mitt liv i går
Ni vet när Mr Miyagi lär ut saker till Daniel-san den hårda vägen, wax on/wax off-stylee? (ni får googla Karate Kid, kids födda efter -85) Lite så kändes igår. Lärde mig grejer, men pulsade igenom en riktig jävla lavin av ångest på vägen. Därför var det en sån himla seger att jag på kvällen
1. lyckades skrapa ihop nån gammal outfit (jag fucking suited up, faktiskt) och baxade iväg mig själv till Elle beauty awards
2. fick hänga med Swagberg och andra proffsiga henniskor
3. VANN EN NATT PÅ GRAND HOTEL. Förlåt, HÔTEL.
Min MIN här, hahaha. Mitt "jag vill tacka juryn"-face. Johanna tog bildn. För er som är intresserade av sånt: Carins (Elles skönhetsred) skor är från & other stories. Mina grävde jag fram ur garderoben, Acne från ca fyra år sen?
Elle hade en instagram-tävling som jag skickade in ett bidrag till i elfte timmen, men jag vann faktiskt inte egentligen. Jag vann på walkover för att hon som kom etta hade hunnit dra vidare till nästa fest. (men obs det är inte synd om henne det var hon som vann Top Model, så hon har liksom nog med lyx i sitt liv tänker jag, och hade kanske INTE en dag igår som gav henne kräksångest, men jag vet inte det här jag bara gissar). Ja, så jag ringde dit min syrra, som tur nog var precis i närheten (kl var kanske halv tio när detta hände) och så hällde vi ut goodiebagsen på sängen och simmade runt i Årets Serum (ja! det är en kategori! min favoritkategori fr o m nu) och sånt. Så mycket bra grejer, så mycket full size.
SA ju att jag suited up! Har på denna bild eventuellt fått en stroke av njut.
Den här tog syrran på oss när jag tvättar ansiktet, fin tycker jag. Var så himla värt att få intensivhänga med henne i en kväll + frukostbuffé. <3
Knep och knåp:
Ev kommer jag ångra att jag bjuder på detta men here goes: Det saknas en grej från bild 2 pga fått nytt liv i bild 1. Gissa vad? Mvh/ nöden är uppfinningarnas moder och det
Mina fem cents om reklamskolor och reklamyrket etc
Ni som undrar över min utbildning och jobb och sånt kanske tycker att det är kul att läsa intervjun med mig på Rodeo om det som ni hittar här. Jag berättar bland annat om känslostormen när Pernilla August och Jakob Eklund läste ett manus jag skrivit, om en skämsgrej som gav mig avgrundsdjup ångest, och lite om vad jag håller på med på dagarna nuförtiden.
Blev plötsligt sugen på att ställa upp i vinter-OS
Fick ett pressemeddelande nu att H&M gör kläderna till dom svenska trupperna i vinter-OS och Paralympics i Sotji 2014. Skulle kanske brytt mig mindre om det inte var så att looken här till vänster är sån perfektion att jag trilla bakåt i min skrivargrotta. Tights med laserfesttryck, rynkad bomber, rånarhuva och liten docksko kommer va min nya uniform under hela vintern punkt.
Jemima Kirke säger "fuck bröllop"
Stone fox brideär en brudklännings/bröllopsutfitsshop som har "Fuck Weddings" som motto. Effektsökeri, jag vet, men deras kampanjfoton med bla skådespelerskan Jemima Kirke (Girls) som modell känns faktiskt väldigt välkomna i bröllopssvängen där allt lätt blir så kvalmigt präktigt, vilket är sjukt eftersom det är långt ifrån enbart präktiga människor som gifter sig. Yours truly en av dom, gifte mig ju i vad som KAN ha varit en t-shirt. Med detta tema blev jag ändå lite förvånad att majoriteten av klänningarna är vita. Visst, klassiskt, men också med ursprunglig avsikt att visa på brudens oskuldsfullhet (suck). Matchat med buske kan en ju dock inte påstå att det är alltför traditionsenligt. Men vad tror ni, hur påklädd skulle en behöva va (om alls) under för att va bekväm när mormor kommer fram och tar närbilder med blixt?
Och det är väl vår cue för att dra av mitt bröllopsinlägg nurå, en gång för alla? Anledningen att det dröjt är att det känns så FRUKTANSVÄRT övermäktigt att få med allt, plus att jag tänker att det är så tråkig läsning för dom som inte ska gifta sig så hit me med alla era frågor, för jag kommer inte palla skriva om nåt som ni inte frågat om. Mycket för att jag inte är en weddingplanner och egentligen inte har nån aning om vad nån annan kan tänkas vilja veta. Kommentarsfältet är öppet, nu kör vi!
Aussie-finalen igår
I går var det final för vårt samarbete med Aussie i form av vernissage på Wetterling Gallery. Miniburgare, bubbel i småflaskor, öl, pin-maskin och nagelbar - ett raktigenom aussome event helt enkelt, vilket jag kan ta noll cred för men tack till ni som ordnade så fint och tack alla som kom.
Så här glad blev jag när Isa Rislöw spelade Mirrors.
Nagelbar och kängurupynt. Snodd från okänd människas insta, hoppas ok.
Magdalena rattade pin-maskinen och sportade råsnygg tröja.
Soraya lajvade the Ring.
Göttast är ju ändå att få hänga med den här proffsduon. <3<3<3
En amerikan i stan - uppföljningen
Tack för alla tips om vad en ska visa Barak. Nu har han åkt hem och det har varit rätt intressant att tänka Stockholm utifrån en turists ögon, insåg att det är lätt att känna sig dum när en ska leka guide.
Lite så här har jag låtit i veckan:
"Kolla nu, det här är ...snyggt?" /Stadsbibblan
"Kolla utsikten! Alltså, den är grym på dagtid" /buss över Västerbron
"Här hänger många när det är fint väder. Vilket det inte är nu. Jag fryser, ska vi gå in?" / Nytorget
Annars har vi gått uppe på Söders höjder och spanat över vattnet, rätt fett på Mosebackes terass med Gröna Lund i muggig fantasy-dimma. Käkat på La Neta (toppbetyg), varit på kråkfest på Tennstopet, kortfilmspremiär på Bio Rio, druckit drinkar på Tjoget (här tar jag tillfället i akt att rekommendera deras Old fashioned samt en för mig ny drink: Dark and stormy). Vi tog ut honom på landet och lät honom hugga ved och motorsåga etc. Körde även fast i snön (ja, den ligger där ute på skogsvägarna fortfarande), vilket var en extra äventyrlig krydda som ärligt talat var semi-kul. Han har på egen hand åkt lite båt och shoppat på Hötorgets söndagsmarknad, gått runt i gamla stan och målat (han har ett reseset med akvareller i fickan). Nu när jag skriver ner det här slår det mig att Stockholm är rätt bra stad att turista i ändå, även om vädret varit rekordpissigt. Men som Barak sa: han är från LA, dom har inte årstider ens. Så det var väl fine.
Kom och hälsa på!
Kalles kompis Oscar, som har jeansmärket Denim Demon, har precis fått barn, så jag och Kalle erbjöd oss att stå i butiken några dar så han kunde vara hemma med gott samvete. Så vi håller fortet här både i dag och i morgon om ni som bor i Stockholm (med omnejd obs just nu i butiken är en av Kalles bloggläsare som åkt hit från Uppsala- fint!) vill komma förbi och kolla på fina kläder och/eller prata med oss. I kväll har vi dessutom after work med öl och grejer. Och det finns ju få saker som är roligare än att shoppa när en är lite smålullig så KOM. Åsögatan 174, strax ovanför Renstiernas gata.
Här är mina favoritplagg:
Perfekt t-shirt i jättemjuk kvalité och min favoritfärg gråmelerat, 500kr.
Cammoskjorta (så sjukt fint mönster detta) i ganska kraftig bomull (heter det twill då?), 1200kr.
Ett måste-plagg i var människas garderob - den gråmelerade munkjackan. Perfekt under t ex en päls. 1200kr.
Den tiden på året nu
Ska inte störa er med mer hårfrågor men FYI bara: det har blivit den tiden på året då jag börjar hetsa om lugg. Sjukt nog EXAKT ett år sedan jag klippte den sist, hobbypsykologer out there får gärna ge ett utlåtande om varför jag väljer att utsätta mig själv för detta precis innan den säsong man minst vill ha'n (t ex när en har badat och bara luggen torkat - så ovärdig look).
Och priset för skevast kvinnoporträtt i en svensk lookbook går till...
Jag gillar nästan alla Our Legacys kläder. Särskilt deras linneskjortor och collegetröjor i siden/bomull-blandning och även fast dom inte uttalat gör kläder till kvinnor så ser jag mig som en storkonsument av deras grejer. Och jag är definitivt inte ensam i min bekantskapskrets att göra det. En gång agerade jag mellanhand mellan dom och en person som ville ha en tröja som var svår att få tag i. Det var skitsnällt att det gick att ordna, jättesnabbt gick det också. Två tummar upp åt dom för det.
Men pga ovan nämnda pepp, och visst sunt förnuft såklart, blev jag helt lam av uppgivenhet när jag stod i nån butik och råkade bläddra lite i deras lookbook för S/S 13, Smile. Bilderna, som är tagna av Todd Jordan, visar mestadels snubbar som hänger runt på stan, och på studentutspring, och hemma, lurkar runt. Ganska fint, kul koncept antar jag. Men sen är det också några tjejer med. Dom gör bl a det här:
Det här är ett urval, ni kan kolla samtliga bilder här om ni vill.
(obs här är jag ev fördomsfull som sätter ihop den högra bilden här med föreg sängbild men man ser inte tydligt att det är samma tjej, eller ens en tjej, det KAN vara en kille)
Eftersom jag är människa med ögon och öron får jag såklart min beskärda del av skeva tjejroller överallt annars, och det är tyvärr så att en knappt orkar haja till varje gång, men det var faktiskt nyheter för mig att till och med Our Legacy-mannen vill ha mig sådär. På mage, utan uttryck. Och det är så fruktansvärt märkligt att detta genomtråkiga sätt att porträttera kvinnor klarar sig ända till tryck, att alla inblandade som valt bilder, beskurit, gjort original, tänkt att det här är fräscht, det här är den exakta känslan dom vill ska representera märket, det är bilder värdiga en lookbook. Som dom dessutom tar 300 spänn för. Toplesstjejen ser i och för sig rätt nöjd och cool ut (hon har ju även fått en ansikte, till skillnad från de andra kropparna) men varför varför varför ska hon va topless bredvid en fullt påklädd snubbe? Varför ens ha med kvinnor i detta om det inte går att ge dom vettigare roller?
Jag säger inte att alla måste vara förebilder hela tiden, men ett relativt ungt klädmärke som riktar sig till en rätt trendy skara människor kan väl åtminstone undvika att ta oss hundra steg bakåt vad gäller kvinnoporträtt?! Ni kan bättre än så, Our Legacy. Ni måste kunna bättre än så.
Svar från Our legacy
Det här svaret fick jag av Jockum Hallin på Our Legacy i måndags kväll. Tyckte dock inte riktigt att det besvarar alla de frågor som finns kring detta, samtidigt som det väcker en del nya, och jag ville ge honom en chans att svara på dom innan jag la upp det. Men vi har mailat lite fram och tillbaka och hans önskan var att jag lägger upp mailet i sin helhet och att eventuella följdfrågor hanteras separat, så då gör vi så.
Vad är bäst, tiga och låstas som ingenting eller valhänt försöka förklara våra upprörande bilder?
Vi har alltid försökt ge fotografen som gör säsongens lookbook så stor frihet som möjligt.
Vi väljer fotograf för att vi vill åt något specifikt just den är duktigt på att uttrycka.
Vi försöker också låta så mycket som möjligt av den aktuella fotografens dna/stil/bildspråk följa med i det som går i press.
När vi för ett par år sedan bad Viviane Sassen att fotografera vår kollektion med androgynitet som tema valde hon att fota den på kvinnlig modell. Vi fick tillbaka vackra bilder, mycket naket, men vi valde att publicera alla dem alla. De representerade hennes stil. http://www.ourlegacy.se/excerpts/sol-and-luna
I samarbetet med Takashi Homma gav vi enkla direktionen att fotografera kollektionen på ett direkt, kalt och naturligt sätt.
Då Takashi vanligtvis tar mycket naturbilder fick vi tillbaka mycket natur och blomster bilder. Vi valde även här att trycka dem.
I vårens lookbook gav vi Todd Jordan uppdraget att fånga förklädnader. Kriminellas sätt att ibland klä sig strikt för att förbli under radarn, och polisens spanares försök att klä sig som nidbilden av kriminella för att smälta in. Att även försöka få med brott i de finare rummen typ "White collar crime", samt det smutsiga som sker i botten av den kriminella hierarkin. Kvinnan som figurerar på ett par utav bilderna är Todds ständiga följeslagare och fästmö Katherine. Han fotograferar henne ständigt, med kläder som utan. http://toddjordan.tumblr.com/image/45689586043
I bildserien vi fick tillbaka från Todd var Katherine frekvent figurerande. Vi tolkar det som att hon är en utav spanarna, eller kanske polisens hjälpmedel för att infiltrera något eventuellt nätverk av skurkar. Åtminstone är det så vi tolkar Todds tolkning. Därför lät vi också hela storyn gå i tryck.
Med ett någorlunda "modernt" sätt att återspegla könsrollerna borde givetvis Katherine ha varit den starka kvinnliga polisen, eller kanske en ung hänsynslös Griselda Blanco för den delen, med sin gubbe hemma väntandes i kalsongerna om man skall dra det lite längre, då med risk för att kapsejsa i totalt motsvarande riktning.
Vi gillar dig på tårna, full av uttryck.
Jockum
SÅ PASS RÄTTVIST PRIS
Jag har gått på Guldägget (reklambranschens Guldbaggen typ) i sex år i rad nu. Ibland nominerad, nån gång har jag fått gå upp på scen och ta emot pris, men jag har aldrig tidigare upplevt sån känslostorm som i går kväll när Titanägget delades ut.
Titanägget är det allra allra finaste priset på hela galan eftersom det belönar "nyskapande kommunikation som brutit konventionerna och skapat nya mönster för hur företag och organisationer kan agera i samhället" och i år tilldelas det helt logiskt och självklart och rättvist till Rättviseförmedlingen.
För mig personligen är det såklart extra härligt att just denna vecka få vara med om att en så pass trög bransch belönar något som förändrar tänk kring könsroller, och (viktigast) erbjuder lösningar. Här följer motiveringen, som kan vara värd att läsa en extra gång för alla ni som eventuellt i framtiden kommer att göra t ex en lookbook för ett modevarumärke.
”Vi lockas ofta att söka det senaste eller det mest uppseendeväckande. Men i vår tid borde vi kanske söka det eviga och det viktiga. För i vår tid får sensation lämna plats för aspiration och ambition. Men i en värld som förändras snabbt är det lätt att göra misstaget att tro att saker förändras av sig självt. Många säger att förändring kräver tid, att det tar tid. Det är både fegt och fel. Förändring kräver inte tid utan initiativ. Årets Titan-ägg är inte bara på tiden, det är i tiden och något som visat sig hålla över tid. Det är ett projekt som måste fortsätta att uppmärksammas. I synnerhet 2012. I synnerhet av vår bransch som gör anspråk på att ligga i framkant men så uppenbart är efter. Rättviseförmedlingen, kom och gör det ni gör!”
Stor jävla fistbump till chief Lina Thomsgård som grundat, VD Sofia Embrén och alla 40 000 supporters som tillsammans gör skillnad på riktigt. Tack som fan för att ni finns.
Ger halsfluss ett ansikte
På temat sjukdomar som absolut inte har namn som motsvarar smärtan i att ha den skulle jag vilja prata lite med er om halsfluss. Gulligt ord - vidrig grej att ha. Har jobbat lite mycket på sistone och kände att nåt kändes lite fel i halsen, orkade inte riktigt bry mig. Sen i söndags tog jag och kollade lite i halsen bara för kul. Gjorde en snabb inventering på beståndsdelar i halsen och fick en liten överraskning - i halsen fanns gompsene, själva innerväggen på halsen (svalg?) PLUS, uppkrupen lite vid sidan om gomspenen, men så jävla enorm att den på inga omständigheter kunde gömma sig - en grej som såg ut ungefär exakt så här:
Precis så ondskefull.
Så ca två dygn senare (dude, en vill ju se om det går över av sig själv?) gick jag till läkarn och fick min bästa typ av bekräftelse vilket är när läkaren skakar på huvudet och undrar varför en inte kommit tidigare för det här ser ju ut att göra sinnessjukt ont? Sen dess har jag legat i sängen och väntat på att penicillinet ska kicka in. Perfekt grej att kolla på i såna lägen är olika standup-klipp på youtube, och om en är så pass febrig som jag varit och inte orkar hålla på så mycket med småklipp här och där utan vill glida in i koma tillsammans med en lite längre film så kan jag rekommendera Maria Bamfords Special special special - en ståuppshow som hon håller på sin soffa med sin familj som enda publik. Här är alltså hela showen, 52 min lång. Kolla t ex från 2:25 min in när hon imiterar sin mamma (terapeut, obs) som har lite input på hennes show.
Vad händer på den här bilden?
Iiiih, fick en Beyoncé-biljett av min lillasyster! Så jag kommer alltså att med egna ögon få reda ut förvirringen som bilden ovan (från hennes Tumblr) skapat i min hjärna. För alltså: en ögonbindel, två dansare i leopardkostym vad är det som händer? Har inte lyckats googla fram nåt klipp som förklarar, så i min fantasi just nu har jag fått det till att dansarna dansar en hemlig dans som Beyoncé, med hjälp av vibrationerna i luften, ser för sitt inre koreografiöga ner till minsta detalj och sen får hon kopiera den.
Dagens obligatoriska filmklipp/musikvideo
Ni har säkert hört Space oddity (Ground Control to major Tom, ni vet) en miljard gånger, men lovar att det ändå är värt att se denna version av och med en riktig astronaut. I rymden. Man ser jorden utanför. Även om ni inte gillar Bowie så ser ni detta nu, ok?
Ny tatuering!
Hallååå, gjorde två tatueringar* igår basådär, hos fenomenala Jenny på Stockholm Classic Tattoo. Föreställer: 5 st storspovar (Västerbottens landskapsdjur, mm), de översta är mer bakpå ryggen lite svårt att plåta på vettigt sätt.
Ja jag har ett myggbett här^, helt sönderbiten efter en helg på landet, trots att jag var inomhus och skrev hela tin :(
*Den andra är en text på underarmen som ni får se nån annan gång.
Bästa från Kristen Wiigs SNL-hosting (det är ett ord, va?)
Det blev så konstigt att blogga om trams när jag väl gett mig in i att inte blogga om trams. Det känns liksom helt värdelöst att blogga om nån ny kräm en testat (och BELIEVE DAT, jag har testat krämer). Men jag har bestämt med mig själv att jag måste blogga om trams också pga det här är ju min eh..ventil. Har hänt lite i #ourlegacygate (hehe) som jag kommer dra när jag orkar men först: trams.
T ex måste vi prata om hur bra Kristen Wiig var när hon hostade SNL. Det har ju bara gått en liten stund ("11 months and 30 days but it feels like a YEAR") sedan hon slutade, så jag som nästan aldrig kollar på det i hela avsnitt (mest klipp på interwebz) har knappt märkt av hennes frånvaro, men när hon förra helgen hostade showen blev jag knockad av älsk. Är TOKIG i den människan, hennes bredd och imitationer, plus det härliga i att hon är så slamsig, vi snackar klassisk classens clown här. Är även så fraking avundsjuk på hennes och Maya Rudolphs relation, vill bara klämma in mig däremellan och tvinga dom adoptera mig.
Hittar inget bra klipp på monologen, men här är några sketcher jag skrattade högt åt:
Mean girls IRL
Det här ger otroliga flashbacks från vilken collegefilm som helst, fast det är på rikt - en sorority girl skickar ut ett mail för att uppmana hennes "sisters" att inte va mesar under Greek Week(som tydligen är en stor grej, men en behöver inte veta sammanhanget). Kanske mest låter som en Regina George med laptop, men brevet är strösslat med fula ord och är bitvis rätt roligt formulerat. Det blev såklart en viral succe, vilket gjorde Funny or Die gjort sitt för att hjälpa till med (länk till filmen jag skärmdumpat ovan). Tjejen fick såklart sparken från sin sorority, men har nu blivit erbjuden nåt jobb som proffsbloggare. Såklart.
ALLA ÅTERKOMMANDE SKÄMT I ARRESTED DEVELOPMENT - GUIDEN
Ifall ni missat det så läggs den otroligt efterlängtade säsong 4 av tv-serien Arrested Developement ut på Netflix i kväll = ett passande tillfälle att dela med mig av det här otroligt nördiga schemat som jag snubblade över på Interwebz där ett gäng snubbar och snubbor på NPR gjort ett schema över alla återkommande skämt. Finns även här i annan design (oklart varför). Roligt för initierade, inte alls kul för resten av världen men hey, om ni inte sett det så är det faktiskt ni som ska skämmas den här gången.